Tänään on 11.05.2021, 07:27.

Eläkeläismies sai yli 150 000 euron nettipelivoitot ja menetti pian kaiken – on nyt velkaa verottajalle 62 478 euroa

Yleiseen turisemiseen muustakin kuin pelaamisesta.
Vastaa Viestiin
Betsihessu
Jäsen
Viestit: 4
Liittynyt: 21.08.2020, 11:18
Pisteitä: 0

Eläkeläismies sai yli 150 000 euron nettipelivoitot ja menetti pian kaiken – on nyt velkaa verottajalle 62 478 euroa

Viesti Kirjoittaja Betsihessu »

https://www.iltalehti.fi/kotimaa/a/c8f4 ... 092e8f5200

Eikös tämä ole vain mahdollista jos kyseessä on ETA-alueen ulkopuolinen kasino? Ei kai ETA-alueen sisäisiä tarvitse edes ilmoittaa saati maksaa veroja vai miten tuo menee?

Pisteitä

Pisteitä yhteensä: 0. Antamasi peukut: 0.

Minikommentit


Espressopapu
Jäsen
Viestit: 4
Liittynyt: 22.10.2019, 19:20
Pisteitä: 0

Re: Eläkeläismies sai yli 150 000 euron nettipelivoitot ja menetti pian kaiken – on nyt velkaa verottajalle 62 478 euroa

Viesti Kirjoittaja Espressopapu »

Joo. Ei ole ehkä sitä fiksuinta toimintaa pelata noilla ei-eta sivuilla. Mutta koko uutinen on outo. Eikai nyt Paypalia voi edes käyttää uhkapelien siirtoihin? Taas nähdään tuo uutisoinnin taso ja faktojen tarkkuus.

Pisteitä

Pisteitä yhteensä: 0. Antamasi peukut: 0.

Minikommentit


Donskoi
Jäsen
Viestit: 248
Liittynyt: 15.02.2018, 16:55

Tuotto: +43.19 yks.

Palautus%: 113.89%

Panosten ka: 2.09 yks.

Vetoja: 149

Pisteitä: 500

Re: Eläkeläismies sai yli 150 000 euron nettipelivoitot ja menetti pian kaiken – on nyt velkaa verottajalle 62 478 euroa

Viesti Kirjoittaja Donskoi »

Toki suuret vedonlyönti tai casinovoitot kannattaa kotiuttaessa ilmoittaa myös ETA alueelta, niin saattaa säästyä myöhemmin selittelyltä. Mutta kaiken kaikkiaan olisi mielenkiintoista saada lisätietoa tästä tapauksesta ja siitä, miten kaikki nyt on oikeasti mennyt.

Pisteitä

Pisteitä yhteensä: 0. Antamasi peukut: 0.

Minikommentit


fouba
Avatar
Jäsen
Viestit: 1071
Liittynyt: 06.11.2007, 16:23

Tuotto: +1022.07 yks.

Palautus%: 110.81%

Panosten ka: 6.52 yks.

Vetoja: 1451

Pisteitä: 1267

Re: Eläkeläismies sai yli 150 000 euron nettipelivoitot ja menetti pian kaiken – on nyt velkaa verottajalle 62 478 euroa

Viesti Kirjoittaja fouba »

Tuomio alla, harmittavasti oli saatavilla vain ruotsiksi..josko joku etevämpi siitä paremmin ymmärtää:D

-----

Västra Nylands tingsrätt Dom
Given i kansliet
21/116700
Ärendenummer 16.04.2021 R 21/186
Tingsdomare Veronica Dalenius Distriktsåklagare Marie Pihlström XXX XXX Verohallinto
Grovt skattebedrägeri 15.01.2021
1. Grovt skattebedrägeri 5530/R/0028412/20 Strafflagen 29 kap. 2 §
04.05.2016 - 31.10.2018 Kyrkslätt
XXX XXX har skatteåren 2015-2017 i sin personliga beskattning genom att för beskattningen ge myndigheterna en oriktig uppgift om någon omständighet som påverkar bestämmandet av skatt, genom att i en anmälan som lämnas för beskattningen hemlighålla en sådan omständighet som påverkar bestämmandet av skatt, eller i syfte att undandra skatt genom att underlåta att fullgöra sådana skyldigheter som föreskrivs för beskattningen och som har betydelse för bestämmandet av skatt fått till stånd att ingen eller alltför låg skatt bestäms så att beloppet på skatt som undandragits har under gärningstiden varit sammanlagt 62.478,42 euro. XXX har förfarit på följande sätt:
XXX har lämnat de förhandsifyllda skattedeklarationerna för skatteåren 2015-2017 bristfälliga. XXX har underlåtit att för skattemyndigheterna anmäla följande inkomster från PayPal Europe s.a.r.l. et Cie S.C.A och som härstammar från internetspel:
- skatteåret 2015 förvärvsinkomst från internetspel 51.356,91 euro så att beloppet på skatt som undandragits efter avdragen varit 20.454,90 euro,
- skatteåret 2016 förvärvsinkomst från internetspel 52.395,17 euro så att beloppet på skatt som undandragits efter avdragen varit 20.816,23 euro, och - skatteåret 2017 förvärvsinkomst från internetspel 52.727,67 euro så att beloppet på skatt som undandragits efter avdragen varit 21.207,29 euro.
Genom det nämnda förfarandet har XXX i sin personliga beskattning undandragit i skatt sammanlagt 62.478,42 euro. Vid skattebedrägeriet har eftersträvats avsevärd ekonomisk vinning och skattebedrägeriet även bedömt som en helhet har varit grovt.
Åklagarens övriga anspråk
Ordförande
Åklagare
Svarande
Målsägande
Ärende
Anhängigt
Åklagarens straffanspråk
Brottsofferavgift i åtalspunkt 1
1 (11)

Målsägandens anspråk
Svaranden ska åläggas att erlägga en brottsofferavgift om 80 euro. 2 §, 3 § och 4 § lagen om brottsofferavgift
Målsägandens ersättningsyrkande i åtalspunkt 1
Skatteförvaltningen har förenat sig med åklagarens straffyrkande och yrkar att svaranden ska dömas till straff för grovt skattebedrägeri enligt åtalspunkt 1.
Skatteförvaltningen yrkar därtill att svaranden skall åläggas ersätta Skatteförvaltningen som brottsskada sammanlagt 62.478,42 euro jämte dröjsmålsränta på fordran enligt räntelagens 4 § 1 mom. från den dag tingsrättens dom ges.
Skatteförvaltningen har motsatt sig XXX yrkande om att skadeståndet skall jämkas med 1/3. Det föreligger inte grund för jämkning av skadeståndet då skadan har förorsakats med en uppsåtlig och straffbar gärning. Även i rättspraxis har en svag ekonomisk ställning inte ansetts utgöra en jämkningsgrund, te.x. HD 1985 II 101 och HD 1998:149.
XXX har medgivit gärningsbeskrivningen och brottsrubriceringen. Han har även medgivit Skatteförvaltningens skadeståndskrav till grund och belopp.
XXX har yrkat att skadeståndet jämkas med beaktande av hans mycket ringa inkomster. XXX är sjukpensionär. XXX nettoinkomst är 1 179,04 euro i månaden och av det går 600,00 euro i månaden till hyra. Därtill kommer de löpande kostnaderna för el, vatten, internet och mat. XXX anser att hans svåra ekonomiska situation bör anses utgöra sådana särskilda skäl som avses i lagen och yrkar att skadeståndet jämkas med 1/3.
Å1. Skatterevisionsberättelse (bilaga 1, s. 24)
Å2. Skattedeklarationerna 2015-2017 (bilaga 3, s. 84)
Å3. Beslut om rättelse av beskattningen 28.10.2019 (bilaga 4, s.100)
S1. Förteckning över skatteskulder per 19.2.2021
J1. Pensionsmeddelande
J2. Kontoutdrag
J3. Hyresavtal 5.12.2019
J4. Kvitto för betalning till utmätningsmannen
Svaromål
Bevisning
Skriftliga bevis Åklagare
Skatteförvaltningen
Svarande
2 (11)

Personbevisning Åklagare
Skatteförvaltningen
Svaranden
Domskäl
Personbevisning
Personbevisning har inte åberopats.
Personbevisning har inte åberopats.
1. Svaranden XXX XXX, hörande i bevisningssyfte
Tillräknat brott
XXX XXX har berättat att han varit sjukpensionerad sedan början av år 2000 och att han således varit borta från arbetslivet i 20 år. Han har inte haft andra inkomster än sin sjukpension. Enligt XXX kommer han aldrig att få ett arbete efter att ha varit så länge borta från arbetslivet och då han inte på grund av hälsoskäl klarar av att arbeta.
XXX har berättat att han har utmätningsskulder på grund av obetalda skatter. Skatterna har uppkommit genom att han efter den i åtalet beskrivna gärningstidpunkten blev anvisad av skattebyrån att i fortsättningen deklarera sina spelinkomster. Då XXX har grovt spelberoende har alla genom nätspel införtjänade inkomster farit direkt tillbaka till spelandet. När XXX ändå deklarerade de inkomster som han fick från nätspelningen hade pengarna redan farit varmed han blev kvar med en skatteskuld. Den i utmätningen varande skatteskulden hänför sig till år 2019.
XXX har vidare berättat att han började spela för att hitta ett hobby åt sig. Han hittade då den virtuella världen som passade honom. Han skapade en alternativ värld som kändes verklig. Som värst spelade han nätspel 20 timmar i dygnet. Han levde i den virtuella världen vilket ledde till att han glömde att äta och ta hand om sig själv. Enligt XXX spelade han inte för pengarnas skull utan det var fråga om en sorts eskapism.
Enligt XXX spelar han inte idag mera. Han hade svårt att förstå att han hade spelat bort sådana summor som framgår ur åtalet. Han förstod då att han behövde hjälp. Han började gå regelbundet på terapi och på möten för spelberoende. Han har nu varit ospelad i över två år.
XXX har genom att förfara på i åtalet beskrivet sätt gjort sig skyldig till grovt skattebedrägeri.
XXX har medgivit att han har förfarit på i åtalet beskrivet sätt. På basis av XXX medgivande och det som framgår av de skriftliga bevis som
Grunder för tillräknandet
3 (11)

Skadestånd
4 (11) åklagaren har åberopat finner tingsrätten det utrett att XXX är skyldig till det skattebedrägeri som tillräknats honom. Skattebedrägeriet bör anses vara
grovt på i åtalet anförda grunder.
Skatteförvaltningen har yrkat att XXX måtte åläggas att ersätta Skatteförvaltningen som brottsskada för undviken inkomstskatt sammanlagt 62.478,42 euro jämte dröjsmålsränta enligt 4 § 1 momentet räntelagen från den dag tingsrättens dom ges.
XXX har medgivit Skatteförvaltningens skadeståndsyrkande både till beloppet och till grunden. Han har dock yrkat att hans skadeståndsskyldighet bör jämkas med en tredjedel eftersom hans svåra ekonomiska situation utgör sådant särskilt skäl för jämkning som avses i skadeståndslagen.
I enlighet med 2 kapitlet 1 § 1 momentet skadeståndslagen skall den som uppsåtligen eller av vållande förorsakar annan skada ersätta skadan. Då skadan är åsamkad genom en straffbar handling omfattar skadeståndet gottgörelse även för sådan ekonomisk skada som inte står i samband med en person- eller sakskada.
I enlighet med de allmänna skadeståndsrättsliga principerna skall skadeståndet utgöra full ersättning på så sätt att skadevållaren bör ersätta den skadelidande av skadan åsamkad förlust i dess helhet. Med skadeståndet eftersträvas således att försätta den skadelidande i det tillståndet som denne skulle vara om skadan inte skulle ha uppstått.
I enlighet med 2 kapitlet 1 § 2 momentet skadeståndslagen kan skadeståndet jämkas om skadeståndsskyldigheten finnes oskäligt betungande med hänsyn till skadevållarens och den skadelidandes ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt. Har skadan åsamkats uppsåtligen skall likväl fullt skadestånd utdömas, såvida det inte på särskilda skäl prövas skäligt att nedsätta skadeståndet.
I förarbetena till skadeståndslagens stiftande (RP 187/1973, sid. 13) konstateras att jämkningsregeln skall främst tillämpas då när man önskar hindra ett sådant slutresultat som skulle vara för skadevållaren klart kränkande och oskälig. Skadevållarens försörjning och förmögenhet är en central utgångspunkt vid denna bedömning. Det skulle vara oskäligt om en privatpersons skadeståndsskyldighet som baserar sig på oaktsamhet skulle rasera personens och hens familjs försörjning i dess helhet. I förarbetena konstateras vidare att det vid bedömningen av jämkning även bör beaktas den skadelidandes intressen. Om skadelidandes ersättningsbehov är så stor att jämkning av skadeståndet skulle vara för denne oskäligt skall jämkning inte ske.
Med beaktande av jämkningsstadgandets uppbyggnad bör det vid tillämpningen av 2 kapitlet 1 § 2 momentet skadeståndslagen först bedömas huruvida ersättandet av skadan är oskäligt betungande för skadevållaren och därefter huruvida det vid en uppsåtligt åsamkad skada föreligger särskilda skäl för nedsättning av skadeståndet.
Av avgörandet HD 1985 II 101 kan det på ett allmänt plan härledas att de faktorer som kan beaktas vid jämkning av skadestånd, dvs. skadevållarens inkomster, förmögenhet och underhållsskyldighet inte leder vid uppsåtligt åsamkad skada till jämkning eftersom dessa faktorer inte är sådana särskilda skäl som förutsätts i 2 kapitlet 1 § 2 momentet skadeståndslagen. Jämkning

5 (11) kommer på fråga vanligtvis endast om det till de nu nämnda faktorerna hör
några ytterliga faktorer som talar för jämkning. Motsvarande slutsatser framgår av avgörandet HD 1998:149. En oskäligt betungande ersättning är således inte allena tillräcklig grund för jämkning vid skada som åsamkats uppsåtligen utan i sådana fall bör det föreligga ytterligare skäl som motiverar ett avvikande från huvudregeln om full ersättning.
I avgörandet HD 1999:41 har bland annat gärningens klandervärdighetsgrad och skadevållarens medellöshet tagits upp som sådana särskilda skäl som kunde även vid uppsåtligt åsamkad skada utgöra grund för jämkning av skadeståndet. I avgörandet har Högsta domstolen konstaterat att som i skadeståndslagen avsett särskilt skäl kan beaktas skadevållarens skuldgrad i skadegärningen. I förevarande fall fann domstolen ändå att gärningens klandervärdighet inte innefattade några sådana omständigheter som kunde lindra skadeståndsskyldighetens omfattning fastän A inte hade haft direkt för avsikt att åsamka B den uppsåtligen åsamkade kroppskadan. Högsta domstolen ansåg vidare att skadeståndet inte utgjorde för A ett oskäligt betungande ansvar, fastän A studerade och hen inte hade några nämnvärda inkomster, eftersom A:s ekonomiska framtidsutsikter bedömdes vara efter slutförda studier bra.
Högsta domstolen har jämkat skadestånd som åsamkats genom uppsåtlig brottslig gärning bland annat i en situation där ett aktiebolag hade på grund av bolagets betalningssvårigheter undandragit staten de till bolagets verksamhet tillhörande skatterna. Personerna som hade utövat i bolaget ett bestämmande inflytande hade i syfte att fortsätta verksamheten och hålla kvar arbetsplatserna försökt utan eget vinningssyfte förbättra företagets ekonomiska läge och förhandla med skattemyndigheten om en betalningsplan. Skadeståndsskyldigheten, som motsvarande skatteskuldsbeloppet, skulle ha betytt för bolagets representanter en oskälig livslång ekonomisk belastning. Som särskilt skäl som ledde till jämkning av skadeståndet var bolagsrepresentanternas osjälviska handlande i syfte att rädda bolaget för att hålla arbetsplatserna kvar (HD 1984 II 47).
Högsta domstolen har även i avgörandet HD 1987:26 funnit grund för att jämka skadeståndet. I fallet hade svaranden genom att underlåta att tulldeklarera en från utlandet hämtad personbil uppsåtligen undandragit staten importskatter och således gjort sig skyldig till skattebedrägeri. Skadeståndet motsvarande det undandragna skattebeloppet. Högsta domstolen fann att full ersättningsskyldighet skulle ha varit oskäligt betungande för svaranden. Domstolen fann med beaktande av bilens låga värde i jämförelse med skattebeloppets storlek samt att svaranden hade förlorat bilens brukningsrätt att det fanns särskilda skäl att jämka skadeståndet.
Tingsrätten konstaterar i förevarande fall att XXX ekonomiska situation kan med beaktande av den i ärendet framlagda skriftliga bevisningen anses vara svag. Vidare finner tingsrätten mot bakgrund av XXX berättelse även trovärdigt att det inte är sannolikt att XXX ekonomiska situation kommer att förbättras i framtiden. Ytterligare med hänsyn till det av Skatteförvaltningen yrkade skadeståndets storlek finner tingsrätten att ersättandet av den till Skatteförvaltningen åsamkade skadan kan utgöra för XXX ett sådant betungande moment som avses i 2 kapitlet 1 § 2 momentet skadeståndslagen.
Eftersom XXX åsamkat Skatteförvaltningen skada genom en uppsåtlig brottslig gärning kan hans ekonomiska trångmål med beaktande av utformningen av skadeståndslagens jämkningsstadgande samt ovan refererad

Straffmätning
6 (11)
rättspraxis ändå inte allena anses utgöra grund för jämkning. För att jämkningsstadgandet kan blir tillämpbart bör det finnas ytterligare skäl som talar för att frångå principen om full ersättning.
Tingsrätten konstaterar att XXX inte har åberopat några ytterliga skäl för sitt jämkningsyrkande. Enär tingsrätten inte heller i övrigt funnit att några särskilda skäl för jämkning skulle föreligga, bedömer tingsrätten att det inte finns grund att avvika från den i rättspraxis etablerade huvudprincipen om att skadeståndet skall vid uppsåtligt brott dömas ut till fullt belopp.
Med ovan sagda grunder ålägger tingsrätten XXX att ersätta Skatteförvaltningen som brottsskada det av Skatteförvaltningen yrkade ostridiga och medgivna beloppet om sammanlagt 62.478,42 euro jämte dröjsmålsränta enligt 4 § 1 momentet räntelagen från givandet av dom, dvs. 16.4.2021.
Enligt strafflagens 6 kapitel 3§ 1 moment skall ett straff bestämmas med beaktande av samtliga grunder som enligt lag inverkar på storleken och arten av straffet samt enhetligheten i straffpraxis. Enligt strafflagen 6 kapitel 4 § skall straffet mätas ut så att det står i ett rättvist förhållande till hur skadligt och farligt brottet är, motiven till gärningen samt gärningsmannens av brottet framgående skuld i övrigt. Vid straffmätningen skall också beaktas det som stadgas i samma kapitel 5-8 §§. Enligt strafflagen 6 kapitel 7 § 2 punkt skall som strafflindrande omständigheter beaktas gärningsmannens höga ålder, svaga hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden.
Vid bestämmandet av straff för ekonomiska brott utgör den nytta som eftersträvats och den skada som förorsakats genom brottet de centrala bedömningsgrunderna för brottets skadlighet och farlighet. Påföljdsbedömningen relateras som oftast vid dessa typer av brott främst till den beloppsmässiga vinningen eller den beloppsmässiga skadan som gärningsmannen eftersträvat med sin gärning. Utöver det nu sagda bör det vid straffmätningen även avgöras i det enskilda fallet huruvida det till de tillräknade brotten föreligger några andra sådana omständigheter gällande gärningens skadlighet och farlighet samt gärningsmannens skuld som bör ges betydelse åt vid fastställandet av straffvärdet (HD 2011:93 och HD 2013:93).
XXX har gjort sig skyldig till grovt skattebedrägeri. Straffskalan för nu nämnt brott är minst i fyra månader och högst två år fängelse.
XXX har anfört att hans hälsotillstånd bör beaktas vid straffmätningen. I enlighet med strafflagens förarbeten (RP44/2002 s. 203-204) gäller skälighetsgrunderna i strafflagen 6 kapitlet 7 § i första hand valet mellan villkorligt och ovillkorligt fängelse. De har också relevans när längden av det ovillkorliga straffet bestäms.
Tingsrätten konstaterar att XXX tillräknade grova skattebrott har skett under en dryg tvåårsperiod och XXX har genom sitt förfarande undandragit att erlägga skatt till ett sammanlagt belopp om ca 62.000 euro. XXX gärning har varit sedvanlig och har således inte inneburit några särskilda för straffmätningen höjande eller sänkande omständigheter. Vid en helhetsbedömning anser tingsrätten således att ett rättvist straff för det tillräknade brottet är 8 månader fängelse. Eftersom XXX inte tidigare dömts

Brottsofferavgift
Försvararens arvode
7 (11) till fängelsestraff kan hans fängelsestraff i detta fall dömas såsom villkorligt.
Med denna slutsats finner tingsrätten även att det inte finns skäl att tillämpa strafflindringsgrunden i 6 kapitlet 7 § 2 punkten strafflagen.
XXX har dömts till straff för ett brott för vilket det föreskrivna strängaste straffet är fängelse i två år. XXX är därmed med stöd av 2 §, 3 § och 4 § lagen om brottsofferavgift skyldig att erlägga staten en brottsofferavgift om 80 euro.
Advokat Kurt Sjöblom har förordnats i förevarande mål till XXX försvarare.
Sjöblom har ingivit sin faktura i ärendet och yrkat utöver det i fakturan angivna beloppet att det till honom skall erläggas 20 euro som kostnadsersättning för beställning av förundersökningsprotokollet i pappersform. Som grund för sitt yrkande har Sjöblom anfört att polisen hade översänt förundersökningsprotokollet till honom i elektroniskt format utan att han hade begärt att få materialet i denna form. Det yrkade kostnadsbeloppet utgör den faktiska kostnaden som Sjöblom haft för erhållandet av materialet i pappersformat.
Åklagaren har inte haft att anmärka på Sjöbloms faktura men hon har motsatt sig att det ur statliga medel betalas till Sjöblom ersättning för den av honom havda kostnaden om 20 euro. Åklagaren har anfört att polisen haft rätt att skicka förundersökningen till försvararen i elektroniskt format. Således har Sjöblom inte rätt att erhålla ersättning för de kostnader som uppstått vid beställningen av materialet i pappersformat.
I enlighet med 9 kapitlet 6 § 5 momentet förundersökningslagen skall en kopia av förundersökningsprotokollet sändas till den som med stöd av 2 kap. 1 § i lagen om rättegång i brottmål har förordnats till försvarare för den misstänkte.
I enlighet med 2 § 10 punkten Inrikesministeriets förordning (1117/2020) om polisens avgiftsbelagda prestationer 2021 är handlingar som i ett brottmål första gången ges till en part avgiftsfria.
I enlighet med 2 kapitlet 10 § lagen om rättegång i brottmål betalas till en försvarare som förordnats med stöd av nu nämnda kapitel av statens medel arvode och ersättning med iakttagande i tillämpliga delar av det som i 17 och 18 § i rättshjälpslagen bestäms om arvode och ersättning till biträden.
I enlighet med 11 § Statsrådets förordning (24.4.2008/290) om grunderna för arvoden vid allmän rättshjälp, som hänför sig till 17 § rättshjälpslagen, ingår det i det till privata biträdet utbetalda arvodet en ersättning för allmänna kostnader för advokatverksamhet som är bland annat normala utgifter för post, telefon och kopiering. Enligt stadgandets andra moment betalas ersättning för resekostnader, post-, telefon- och kopieringsutgifter som är större än normalt samt andra direkta kostnader.
I enlighet med 16 § lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet kan uppgifter lämnas ut ur en myndighetshandling muntligen eller så att handlingen läggs fram för påseende och kopiering eller får avlyssnas hos myndigheten eller så att en kopia eller en utskrift av den lämnas ut. Uppgifter om det offentliga innehållet i en handling skall lämnas ut på det sätt som

8 (11) begärts, om inte detta medför oskälig olägenhet för tjänsteverksamheten på
grund av att antalet handlingar är stort, kopiering svår att genomföra eller någon annan därmed jämförbar orsak.
Sjöblom har såsom XXX försvarare haft rätt att erhålla en kopia av förundersökningsprotokollet. Enär Sjöblom erhållit kopia av förundersökningsprotokollet i elektronisk format utan att han begärt att erhålla handlingen på detta sätt och då åklagaren bestridit Sjöbloms kostnadsyrkande för beställning av materialet i pappersformat, bör tingsrätten bedöma huruvida Sjöblom har rätt till kostnadsersättning då han efter erhållandet av det elektroniska förundersökningsprotokollet beställt handlingen på nytt i pappersformat. Frågan gäller således huruvida Sjöblom såsom XXX försvarare haft rätt att kostnadsfritt få en kopia av förundersökningsprotokollet i pappersformat eller om hans rätt till erhållande av en kopia av materialet redan tillgodosetts genom att polisen på eget bevåg översänt materialet till honom i elektroniskt format.
Tingsrätten konstaterar att nu nämnda fråga inte har prövats av Högsta domstolen. Frågan har däremot behandlats på hovrättsnivå genom Vasa hovrätts beslut nr 237 givet 11.5.2016 i ärendet H 16/62.
Vasa hovrätt har vid prövningen av nu nämnda fråga hänvisat till det svenska prejudikatfallet NJA 2015 sid 693 vari Sveriges Högsta domstol har konstaterat att bakom rätten för misstänkta och deras försvarare att få kopior av förundersökningen ligger rättssäkerhetsskäl. Sveriges Högsta domstol har ansett att bestämmelsen i 23 kapitlet 21 § fjärde stycket rättegångsbalken bör anses innefatta en rätt att få kopia av förundersökningsprotokollet i pappersform. Om en försvarare erhållit förundersökningsprotokollet i elektronisk form bör försvararen, som en konsekvens av rätten att kostnadsfritt få en kopia i pappersformat, ha rätt till ersättning för en utskrift av materialet.
Enär Sveriges 23 kapitel 21 § fjärde stycket rättegångsbalken motsvarar vad som stipuleras om översändande av förundersökningsprotokoll i förundersökningslagens 9 kapitel 6 § 5 momentet har Vasa hovrätt ansett att det inte funnits anledning att bedöma frågan på annat sätt än som Sveriges Högsta domstol gjort. Hovrätten har vidare anfört att denna bedömning inte påverkas av att överlåtandet av förundersökningsprotokollet i elektronisk format kan ha varit ändamålsenligt med beaktande av materialets omfattning. Bedömningen har enligt hovrätten inte heller påverkats av det faktum att det av förarbetena till 16 § lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet framgår att en av myndigheten given kopia kan även vara kopia av en elektronisk handling som bevarats t.ex. på en diskett (RP 30/1998 s. 73). I denna del har domstolen anfört att 9 kapitlet 6 § 5 momentet förundersökningslagen är i förhållande till 16 § lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet en speciallag och att en försvarares rätt att erhålla eller skriva ut förundersökningsprotokollet inte kan begränsas genom utsaga i en allmän lags förarbeten.
Tingsrätten finner på ovan sagda grunder att Sjöblom har rätt att i enlighet med 2 kapitlet 10 § lagen om rättegång i brottmål erhålla ersättning för de kostnader som uppstått med anledning av att han erhållit förundersökningsprotokollet i pappersformat.
Ur statens medel betalas åt Sjöblom arvode för XXX försvar, ersättning för kostnader och mervärdesskatteandel såsom framgår ur domslutet. I enlighet

Bevisningskostnader
Slutsatser
9 (11) med utredning över rättshjälpens ekonomiska förutsättningar skulle XXX
vara berättigad till rättshjälp utan grundsjälvrisk. Således skall det till Sjöblom betalda arvodet, kostnaderna och mervärdesskatten stanna staten till last.
I målet har inte uppstått bevisningskostnader.
Tingsrätten har avgjort ärendet på sätt som framgår ur domslutet.

Västra Nylands tingsrätt
Domslut
21/116700
Svarande
Tillräknat brott
Straffpåföljder
Ersättningsskyldighet
Fängelse
Tillräknade brott 1
Fängelse i 8 månader
Fängelsestraffet är villkorligt.
Prövotiden går ut 15.4.2023
Det kan bestämmas att ett villkorligt straff ska verkställas, om den dömde under prövotiden begår ett brott för vilket han/hon döms till ovillkorligt fängelse och för vilket åtal har väckts inom ett år efter prövotidens utgång.
Svarande XXX XXX XXX åläggs att betala till staten brottsofferavgift på 80,00 euro.
2 §, 3 § och 4 § lagen om brottsofferavgift
Ur statsmedel betalas till advokat Kurt Sjöblom i arvode 1017,50 euro, resekostnader 56,32 euro, andra kostnader 20 euro och för moms 262,52 euro, sammanlagt 1356,34 euro, vilket belopp stannar staten till last.
XXX XXX XXX åläggs att ersätta till Skatteförvaltningen som brottsskada sammanlagt 62.478,42 euro jämte dröjsmålsränta enligt räntelagens 4 § 1 mom. från 16.4.2021.
Skatteförvaltningen sörjer för indrivningen av det skadestånd och de kostnader som döms ut. Från de belopp som dömts ut avdras det som eventuellt fås indrivet på administrativ väg eller på annat sätt.
16.04.2021
XXX XXX XXX
1. Grovt skattebedrägeri 04.05.2016 - 31.10.2018 Strafflagen 29 kap. 2 §
Ärendenummer R 21/186
10 (11)

Ändringssökande
Laga kraft
Underskrift
Fullföljdsanvisning meddelat.
Domen har inte vunnit laga kraft.
Tingsdomare Veronica Dalenius
11 (11)

Pisteitä

Pisteitä yhteensä: 1. Antamasi peukut: 0.

1-15. :spade: :club: :diamond: :heart:

Minikommentit

19.04.2021 22:13 <pka> Kannattais varmaan editoida kaverin nimi kuitenkin piiloon, korvata vaikka A:lla

19.04.2021 22:23 <moderator> Tekijän nimi editoitu koska ei tuo itse tapaukseen lisäarvoa.

19.04.2021 22:37 <fouba> Kiitos


pka
Jäsen
Viestit: 926
Liittynyt: 30.01.2004, 22:53
Pisteitä: 432

Re: Eläkeläismies sai yli 150 000 euron nettipelivoitot ja menetti pian kaiken – on nyt velkaa verottajalle 62 478 euroa

Viesti Kirjoittaja pka »

Minä yritin tätä käännöskoneen kanssa lukea. Kielitaitoni on varsin vajavainen.

Minun käsittääkseni tässä on kuitenkin hyvin epäselvää, mikä on ollut rahojen oikea lähde. Verottaja on takertunut "tuloihin Paypalilta". Syytetty sanonut, että ovat internetpelistä, mutta kaikki muu konkreettinen tieto on jätetty pois, eikä ilmeisesti ole edes selvitetty, mistä ja minkä takia nuo rahat ovat PayPaliin tulleet. Minulle jäi myös epäselväksi, onko noilla peleillä edes tarkoitettu rahapelejä vai jotain muunlaista pelaamista (e-sports tms.).

Mahdollisesti kyse on pitkälti juuri siitä, että näille PayPal-nostoille ei ole ollut (tai ei ainakaan ole esitetty) mitään uskottavaa lähdettä, minkä takia ovat olleet verotettavaa tuloa.

Vähän tuntuu, että syytetyn asianajaja ei ole tässä hoitanut asiaa välttämättä ihan syytetyn parasta etua ajatellen, jos kyse on oikeasti ollut rahapelivoitoista.

Sen sijaan asianajajalle on ollut ilmeisen tärkeää 20 euron kulu, jota asianajaja on vaatinut maksettavaksi korvauksena itselleen esitutkintamateriaalin tilaamisesta paperimuodossa. Asianajaja perusteli vaatimusta sillä, että poliisi oli lähettänyt hänelle esitutkintakertomuksen sähköisessä muodossa ilman, että hän olisi pyytänyt aineistoa tässä muodossa ja 20 euroa oli paperimuodossa olevan aineiston hankkimisesta aiheutuneet todelliset kustannukset. Vastapuoli oli vastustanut asianajajan kuluvaatimusta tältä osin. Tätä on käsitelty tuomiossa pitkähkösti.

Joku kielitaitoisempi saa mielellään korjata/täsmentää.

Lisäys-edit: Tiedän, että IL:n jutussa puhuttiin nettiuhkapeleistä, mutta mitä enemmän minä tämän tuomiotekstin pohjalta asiaa nyt pohdin, niin minusta tässä ei ole ollenkaan kyse mistään vedonlyönti/kasino/pokeri-tyyppisestä rahapeleistä, eikä kukaan asiassa ole sellaista edes väittänyt. Nuo syytetyn puheet virtuaalimaailmasta viittaavat siihen, että kyse on muunlaisesta nettipelaamisesta (jossa nyt kuitenkin ilmeisesti liikkui myös melkoiset summat rahaa).

Pisteitä

Pisteitä yhteensä: 3. Antamasi peukut: 0.

Minikommentit


Donskoi
Jäsen
Viestit: 248
Liittynyt: 15.02.2018, 16:55

Tuotto: +43.19 yks.

Palautus%: 113.89%

Panosten ka: 2.09 yks.

Vetoja: 149

Pisteitä: 500

Re: Eläkeläismies sai yli 150 000 euron nettipelivoitot ja menetti pian kaiken – on nyt velkaa verottajalle 62 478 euroa

Viesti Kirjoittaja Donskoi »

Tosiaan vähän turhan tasaista rahavirtaa vuositasolla jotta kyse olisi mistään nettipelivoitoista, ja jos näin oikeasti olisi niin luultavasti asiaa olisi tuossa tuomiolauselmassa paremmin käsitelty. Kyllä tässä taitaa takana olla jokin muu juttu kuin puhdas kasinopelaaminen netissä. Jospa kaveri on vaikka sijoittanut bitcoiniin aikoinaan ja nostanut Paypalin kautta vähän lisäeläkettä tililleen tasaisena virtana...

Pisteitä

Pisteitä yhteensä: 0. Antamasi peukut: 0.

Minikommentit


Vastaa Viestiin